Smultronpunsch.

 

 

 

Hittade i våras en liten flaska i mitt skafferi, med en brun vätska i,

som doftade alldeles underbart gott. Hällde upp en skvätt i ett glas

och smakade.....åhhhh, vilken heeelt ljuvlig och fullmogen likör!!

Vad kunde det vara, att det var något av mina egna hopkok utgick

jag ifrån, och efter lite letande i dagboksanteckningar och i mitt

minne, så kom jag på det! Det var resterna av en smultronpunsch,

som hade stått och mognat i lugn och ro i hela sju år! Fantastiskt!!

 

 

 



 

 

En smultronplanta, en flaska arrak och 1 dl muscovadosocker

eller strösocker är allt som behövs för denna gudadryck. Det

bruna sockret för att få mörkare smak, en lite mindre söt sötma.

 

 

 

 

 

De allra första små godingarna börjar att bli mogna....

 

 

 

 

 

.....för ett hopp ner i flaskan.

 

 

 

 

 

Hällde över arraken i en burk, tillsammans med

sockret och skakade burken ett par gånger om

dagen, tills sockret hade löst upp sej helt o hållet. 

 

 

 

 

Smultronen åkte ner i burken allt eftersom de mognade.

De sista små godingarna skördades i mitten av oktober!

 

 

 

 

 

När de sista bären hade dragit färdigt, så silades punschen.

Krossa inte bären, om du vill slippa bottensats. Däremot går

det utmärkt att frysa dem, smyg sen ner dem i grytan, nästa

gång du kokar marmelad. Skulle tro att de piffar upp vilken

sorts marmelad som helst, men smaken gifte sej i alla fall

perfekt med plommon- och rabarber/jordgubbsmarmelad.

 

 

 

 

 

Ta-daa!! Klara för att ställas undan och glömmas bort....i alla fall till

framåt vårkanten, men då ska det bli sååå spännande att provsmaka!

 

 

♥ ♥ ♥ 

 

Ha en mysig helg! ♥

 

 

 

 

 

Tack för din tid!

AlliEls.

♥